Fem i Tolv
AktivI en tid av historielöshet och andlig förvirring återvänder Ilan Sadé och Max Fürstenberg i Fem i Tolv till källorna. Genom de bibliska berättelserna utforskar de, tillsammans med gäster, politik, filosofi, kultur och vad det innebär att bygga ett samhälle. Med utgångspunkt i den judiska traditionen läser de Moseböckerna över årets tolv månader och låter texterna träda fram i nytt ljus i vår tid – inte bara religiöst, utan existentiellt och civilisatoriskt. Vilka är vi? Var kommer vi ifrån? Hur hamnade vi här? Och klockan är strax… Fem i Tolv.
Premiär
2026-02-20
Avsnitt
5
Senaste
2026-02-27
Snitt-tid
1h 15min
Nätverk
Spotify/AnchorProgramledare
–
Kontakt
–
Hemsida
podcasters.spotify.comAvsnitt
5#5 Kläderna gör mannen, fler uniformer åt folket och gillar Herren egentligen grillos?
Tetzaveh - kläderna gör mannen, fler uniformer åt folket och gillar Herren egentligen grillos? 2 Mosebok, kap. 27:20 - 30:10. Instruktionen för hur Herren ska dyrkas i det flyttbara templet går nu över på prästernas klädsel och attiraljer. Vi konstaterar att tjänsteklädsel bidrar till att man lämnar sitt jag och går in i den roll som kläderna manifesterar. Samtiden kan behöva mer sådant och fler små ceremonier i vardagen. Vidare ges det anvisningar om vilka offer som ska göras vid invigningen av offeraltaret. Men hur är det med alla dessa offer - gillar Herren lukten av grillat eller ger det Honom avsmak? Olika besked ges i olika delar av Bibeln… Vem är jag bakom uniformen? När vi drar på oss en yrkesroll eller en uniform, mördar vi då en del av vår personlighet för att kunna tjäna helheten — eller är det tvärtom först genom rollen som vi kan bli något större än oss själva? Kan en civilisation upprätthålla auktoritet utan symbolik? Vad händer med respekten för rättvisan, skolan eller staten när vi avskaffar de visuella koder som markerar ämbetet och istället kräver att alla ska vara ”privatpersoner” hela tiden? Är mjukisbyxan ett tecken på civilisatoriskt förfall? Om prästens kläder var till för ”ära och skönhet”, vad säger vår tids besatthet av extrem komfort och det informella om vår syn på det gemensamma rummet? Vad är vi beredda att låta dö för att något annat ska få leva? Allt byggande kräver offer — av tid, bekvämlighet eller resurser. Kan ett samhälle som bara fokuserar på individens rättigheter och omedelbar behovstillfredsställelse överhuvudtaget överleva på sikt? Vad offrar vi idag på den moderna bekvämlighetens altare? Vi ryser åt forntida offerritualer, men offrar vi i tysthet vår historia, vår bildning och våra barns framtid för att hålla konsumtionens hjul snurrande? Är ”den goda doften” av ett offer i själva verket doften av mänsklig hängivenhet? Handlar offerritualen egentligen om Guds behov, eller handlar den om människans behov av att göra en konkret och kännbar markering när hon vill närma sig det heliga? Vem håller elden vid liv när ingen ser på? I texten tänds den eviga lågan som aldrig får slockna. Vilka är de värderingar och institutioner i dagens Sverige som vi felaktigt tror brinner av sig själva, men som egentligen kräver daglig, rituell tillsyn för att inte mörkret ska ta över? Kan ett samhälle vara moraliskt om det är estetiskt fult? Finns det ett samband mellan de själlösa, funktionalistiska miljöer vi bygger och vår oförmåga att känna vördnad för något som är större än oss själva? Vad händer när inget längre är avskilt? Om inget är heligt och inga platser kräver att vi byter om eller ändrar beteende, förlorar vi då förmågan att orientera oss mellan det världsliga och det existentiella?
#4 Crowdfunding till ett mobilt tempel, exklusiva materialval och ett folks behov av att bygga någonting heligt tillsammans
Terumah - crowdfunding till ett mobilt tempel, exklusiva materialval och ett folks behov av att bygga någonting heligt tillsammans. 2 Mosebok, kap. 25-27:19. Herren ger förvånansvärt detaljerade beskrivningar av hur hans tabernakel - det flyttbara templet - ska vara utformat och vilka materialval som gäller. Vi stöter på svårigheter i översättningen. Ska verkligen skinn från delfiner användas? Och vad är egentligen en kerub? Hela företaget bygger på en stor insamling hos folket, vilket leder vidare till ett samtal om vårt behov av heliga rum och ett gemensamt projekt. Vad händer med ett samhälle som slutar bygga något heligt tillsammans — och bara bygger för nytta, ekonomi och individen? Kan en civilisation överleva utan ett gemensamt centrum, utan tempel, symboler och projekt som är större än oss själva? Vad är vår tids tabernakel — nationen, kulturen, hemmet, skärmen — och bygger vi fortfarande något som framtiden kommer kalla heligt? Om människor inte längre känner att de deltar i ett gemensamt bygge, vad är det då egentligen som håller ett samhälle samman?
#3 Slavkontrakt på visstid, ansvar för sin stångande tjur och juridiken då och nu
Mishpatim - slavkontrakt på visstid, ansvar för sin stångande tjur och juridiken då och nu. 2 Mosebok, kap 21-24. Ett stort gäng lagar kungörs av Herren - i huvudsak sådant som har med den enskildes förhållande till sin nästa att göra. Paradoxalt nog inleds allt med lagar om slaveri. Eller rör det sig snarare om regler som upphäver slaveriet? Och hur ser det egentligen ut med slaveri i vår samtid? Vidare har vi regler om skadestånd när ens tjur har löpt amok och de stora likheterna mellan dåtidens juridik och lagar som ännu är i kraft i dagens Sverige. Vad innebär det egentligen att vara fri i en värld där ekonomiska och sociala beroenden styr människors liv? Har slaveriet verkligen avskaffats — eller bara omformats till kontrakt, skulder och strukturer som binder människor på nya sätt? Och varför känns många av de lagar som styr våra moderna samhällen märkligt bekanta för den som läser dem i sin äldsta form i Torah?
#2 Vulkaner, svärfar, och konsten att delegera
Vulkaner, svärfar, och konsten att delegera. 2 Mosebok, kap. 18-20. I närheten av Sinai berg kommer Moses svärfar Jetro, som är en midjanitisk präst, plötsligt på besök. Jetro ser att Moses håller på att gå in i väggen av allt arbete med det krävande folk som han har blivit utsedd att leda och går in som managementkonsult. Händelsen väcker dock större frågor som har med den geografiska platsen och självaste Herrens ursprung att göra. Sedan drar en vulkanisk föreställning i gång. Varför tycks moderna samhällen producera fler utbrända ledare än fungerande institutioner? Har vi ersatt visdom och erfarenhet med byråkrati och managementteorier? Och varför kommer de mest avgörande råden i historien så ofta från främlingar, svärfäder och outsiders snarare än från maktens egna korridorer? I en tid av historielöshet och andlig förvirring återvänder Ilan Sadé och Max Fürstenberg till källorna i podden Fem i Tolv. Med utgångspunkt i den judiska traditionen Parashat HaShavua läser de de fem Moseböckerna under årets tolv månader för att utforska vår tids mest brännande frågor. Tillsammans med politiker, konstnärer, historiker och teologer kastar de nytt ljus över de uråldriga texterna och söker rötterna till politik, filosofi och vad det innebär att bygga ett samhälle. Det är ett samtal om makt, frihet och civilisation – inte nödvändigtvis religiöst, utan existentiellt och civilisatoriskt. Vilka är vi? Var kommer vi ifrån? Hur hamnade vi här? Klockan är strax… Fem i Tolv.
#1 Mose, plågorna och frihetens pris
Fyra parashot i ett svep: Mose, plågorna och frihetens pris. 2 Mosebok, kap. 1-17. I en tid av historielöshet och andlig förvirring återvänder Ilan Sadé och Max Fürstenberg till källorna i podden Fem i Tolv. Med utgångspunkt i den judiska traditionen Parashat HaShavua läser de de fem Moseböckerna under årets tolv månader för att utforska vår tids mest brännande frågor. Tillsammans med politiker, konstnärer, historiker och teologer kastar de nytt ljus över de uråldriga texterna och söker rötterna till politik, filosofi och vad det innebär att bygga ett samhälle. Det är ett samtal om makt, frihet och civilisation – inte nödvändigtvis religiöst, utan existentiellt och civilisatoriskt. Vilka är vi? Var kommer vi ifrån? Hur hamnade vi här? Klockan är strax… Fem i Tolv.